The Road eller Vägen är en bok som gav författaren ett Pulitzer pris och en film deal med Viggo Mortensen i huvudrollen. Det högst kreativa namnet The Road är konstigt nog högst beskrivande för boken. En far och en son följer en väg genom ett postapokalyptiskt USA.

 

The road är ingen super trevlig och kul bok. Inte ens nära kul faktiskt. Snarare lite kuslig, långtråkig och alldeles alldeles underbar.. Eller nej kanske inte så underbar. Men lite underbar på sitt sätt. Historien i sig är faktiskt rätt händelselös och det är duktigt att skriva en så känd och bra bok på en handling som skulle få plats i tio sidor. Allting handlar om språket. Det är väldigt speciellt och poetiskt. Ni ska få ett litet smakprov: "Tatteres gods slouching in their rags across the waste. Trekking the dried floor of a mineral sea where it lay cracked and broken like a fallen plate. Paths of feral fire in the coagulate sands. The figures faded in the distance." Språket är inte det lättaste och jag brukar nästan aldrig slå upp engelska ord var jag tvungen att slå upp flera ord i boken för att förstå sammanhanget. Han använde många fancy ord lite helt i onödan. T.ex. användes det engelska ordet billfold för plånbok. Boken var också förvirrande ibland då författaren valt att inte använda något som markerar dialog förutom radbyte och inte heller står det vem som säger vad. Så ibland fick jag läsa om dialoger för att förstå sammanhanget.

 

Boken i sig är intressant och tar upp ett intressant ämne, hur kommer mänskligheten att se ut när vårt moderna samhälle faller samman? Men den är ju inte direkt underhållande. Speciellt i början så är den rätt enformig och jag läser den mest för jag vill läsa slutet i stället för att njuta av vägen till slutet. För även om det är en äventyrshistoria bygger boken på språket. Och jag har ofta svårt för böcker som bygger på språk.